upload materia rede komputador....

INTRODUSAUN REDE KOMPUTADOR





Rede komputador hanesan atu halo ligasaun ba malu entre komputador ida ka rua ba leten  ne'ebe mak atu shering dadus ka File ba malu liu husi kabel  LAN ka  wifi
Rede komputador fahe ba parte  hat (4) mak hanesan tuir mai ne'e :
  1. PAN ( personal Area Network)
  2. LAN ( Local Area Network)
  3. MAN ( Metro politan Area Network)
  4. WAN ( wade Area Network)

1.  konhesementu kona ba PAN (personal area network) 
     PAN hanesan rede ida ne’ebe mak ita uza iha uma ka fati privadu.

2. Konhesementu kona ba LAN ( local area network) 

    LAN hanesan rede ida ne’ebe mak ita uza iha area ida ka iha lokal ida. Exemplo mak            hanesan fatin kursus, fatin eskola, kampus nst....


3. komprende saun konaba MAN ( metropolitan area network) 

    MAP hanesan rede ida ne’ebe mak ita uza iha municipio ida ba municipio seluk



4. komprende saun konaba WAN ( wade area network ) 
   WAN hanesan rede ida ne’ebe mak ita uza husi nasaun ida ba nasaun sira seluk hanesan        mundu tomak uza.



Tuir mai ita sei hare kona ba komponente saida deit mak ita uja atu monta rede komputador no mos ho komponentes ne'e nia funsaun  mak hanesan tuir mai ne’e ;
  • SWITCH / HUB
  • KABEL UTP
  • RJ45
  • LAN TESTE
  • CRIMPIG-TOOLS
  • ROUTER
  • TP LINK
  • NANO

1. SWITCH

Switch  hanesan rede pesoal / sai mos nudar sentru  ida ne ‘ ebé  ho nia funsaun  atu halo koneksaun ka ligasaun entre komputador ida ba komputador sira seluk. 



2. HUB
HUB hanesan instrumentu ida ka dalan ida atu liga kabel stright husi komputador ba Hub no husi Hub ba komputador seluk.


3. KABEL UTP (Unshielded Twisted Pair)
Funsaun husi kabel UTP mak hanesan atu halo ligasaun entre komputador ida ba komputador seluk no kabel ne’e mak sai hanesan dalan atu halo koneksaun.


4. Konektor RJ-45 

Kabel RJ-45 sai hanesan peripheral ida ne’ebe atu liga ba kabel UTP nia tutun. 

Lalaok atu monta kabel UTP iha oin rua Straight Trought,no Cross Over

kabel UTP iha kor 8
lalaok atu monta kabel utp Straight Trought mak hanesan tuir mai ne’e;
1.puti orange
2.Orange
3.Putih-hijau
4.Biru
5.Putih-biru
6.Hijau
7.Putih-coklat
8 Coklat


  • Lalaok atu monta kabel  UTP  Straight  ho Cross Over  mak hanesan tuir mai ne'e ;


1.puti hijau
2.hijau
3.Putih orange
4.Biru
5.Putih-biru
6.oranje
7.Putih-coklat
8 Coklat

  • Funsaun RJ45
RJ rasik iha tipu oin-oin ne ‘ ebé hahú hosi rj 11, rj 25, rj 45 no forth tan.
Rj45 usa atu halo conector pesoal ida populer iha rede komonikasaun no rede internet RJ mak connector uniformizada ida ba rede lokal hanesan LAN ka rede seluk.
saida mak rj45 hanesan connector ka modular plug, neʼe sei sai mós deskreve connector rede servisu sira-nia funsaun. RJ 45 ka connector modular plug funsaun prinsipál mak atu ligasaun ótika UTP ho transmitter receiver, Computer, Switch, Kuak Painél sira no ema seluk. RJ 4

 5. LAN TESTE
Lan teste nia funsaun atu deteka konaba kabel UTP ne'ebe mak  ita monta  ba konektor RJ45 ne’e monta los ka lae.

6. CRIMPIG-TOOLS
krimping-tools nia funsaun  atu tesi fiu no habit ka halo metin kabel ne'ebe mak ita hatama ba  konektor  rj45 nia laran.

7. ROUTER

Router ne’e mós ligasaun ida iha rede komputer. Hanesan hub no Switch, Router mós serve nu’udar instrumentu ida atu transfere pakote dadus husi port ida ba port seluk. Diferensa ne’e, Switch no Sentru hali’is ba saláriu bele uza hanesan ligasaun ida iha rede lokal (LAN), enkuantu Router sai hanesan pesoal prolongamentu LAN rede ba rede WAN no MANE. Routers sira uza rede ne ‘ ebé bazeia ba TCP / IP protokolu teknolojia. Tipu router hanaran IP Router. Routers sira uza hodi inklui mós dadus ne ‘ ebé ki’ik rede ba rede ida ne ‘ ebé oin-oin. Ezemplu hosi rede LAN, Router ne ‘ ebé mak hanaruk ba rede bazeia ba Internet ida.

8. TP LINK 
TP LINK ita utilija nia hanesan Router maibe nia mos bele halo koneksaun komputador liu husi Wireless

 

fungsaun  husi TP LINK atu ajuda laptop ka note-book hodi halo koneksaun internet liu husi Wireless rede servisu nian higt-speed ligasaun internet. TL WN723N harii atu fó uzuáriu ne’e di’ak liu bele sente kmaan tamaba atu halo koneksaun internet.

9. NANO STATION
nano station nia fungsaun atu dada wifi ka Wireless
 

Nano Station mak Ubiquiti nia produtu ne ‘ ebé mak oras ne’e produtu wireless popular liu iha Mundu. Nano Postu iha vantajen ne ‘ ebé katak ninia fatór forma cute elain sai mós ema barak hatene efisiente tanba ida-neʼe mak integra ho polarity duplu 10 dBi reseptora, entaun la presiza atu sosa reseptora adisionál sira. Nano Nian mós iha kbiit boot husi kona-ba 26db ka 400 mw tan neʼe, katak nivel cruising bele metru kiloan.